Tobias Björkskog, Jeppis Weekly 11/5 2017

TOBIAS BJÖRKSKOG

TOBIAS BJÖRKSKOG Projektledare för forskning och utveckling inom kultur och entrepenörskap vid Yrkeshögskolan Novia

(PDF)

PROGRAMMERING + PROJEKTARBETE = NYA LÄROPLANEN?

Att kunna många programmeringsspråk utantill är inte nödvändigtvis det som gör dig till en bra programmerare. En bra programmerare behöver kunna förstå logiken i hur man ska tänka för att lösa ett problem.

Som programmerare som jobbat många år med spelutveckling ser jag en stor fördel i att programmering och spelifiering kommit in i grundskolans nya läroplan. Det betyder inte att alla barn som växer upp blir programmerare, däremot kommer de att ha en bättre problemlösningsförmåga jämfört med de som inte lärt sig programmeringens grunder.

Vilken typ av programmering behöver då våra barn lära sig? Är det ett visst programmeringsspråk, logik, binära tal, operatorer? Många rektorer och lärare skrapar sig nog i huvudet och tar första bästa lösningen som erbjuds. Skolorna och lärarna bör dock vara flexibla och anpassningsbara till den nya tekniken. Var beredd på att byta programmeringsspråk, tekniker, hårdvara, mjukvara och följ utvecklingen som rusar framåt.

Under mina 12 år i Sverige där jag utbildade spelprogrammerare, förnyade vi kursinnehållet varje år. Det blev en del av vardagen att konstant utbilda sig själv med senaste metoderna och teknikerna, för att sedan lära ut det till våra studerande. Speciellt snabbt går det inom spelbranschen där nya versioner av grafikkort, processorer och olika tekniker utvecklas för både PC och spelkonsoler.

Vad gör då en som jobbar med programmering? Till största del handlar programmering om debugging, dvs att kunna hitta, analysera och fixa problem (buggar) som finns i applikationen eller systemet man utvecklar. Ju fler programmerare som jobbar i samma projekt, desto större risk att de krånglar till det och omedvetet skapar buggar för varandra.

Som programmerare är koncentrationen en viktig faktor. För en programmerare tar det ca 10 -15 minuter att djupdyka in i koden och minnas vad som gjordes senast. Varje gång du som programmerare blir avbruten krävs det återigen dessa minuter av fokus i projektet, som kan bestå av hundratusentals rader kod. I dagens samhälle är förmågan att varva ner och arbeta under djup fokus en förmåga som alltfler kämpar med, även vuxna. Antagligen kan programmeringsundervisning i grundskolan ge goda effekter även för sådana förmågor.

En annan fördel med programmering i grundskola är att det ofta innefattar problemlösning i grupp. Det gläder mig att läroplanen också innehåller grupparbete och projekt. Samlar du ihop ett gäng programmerare som ska jobba utan struktur så blir det bara kaos, därför har välfungerande system för detta utvecklats.

I spelbranschen är den agila arbetsmetoden Scrum en standard för projektutveckling. Scrum-processen bygger på att man jobbar i små team där man har en övergripande planering (product backlog) och korta utvecklingsperioder (sprints), som vanligtvis är två veckor långa. Tack vare att sprintarna är så korta utvecklar teamet en förmåga att hålla deadlines. Detta behövs för att kunna vara flexibel och kunna ändra om projektplaneringen på kort tid. En annan viktig fördel, är att både ansvaret och förtroendet flyttas till teamet.

I början av en sprint så väljer teamet ut ett antal uppgifter från planeringslistan som de ska hinna med under sprinten. Varje morgon har teamet ett kort möte (daily scrum) där alla var för sig svarar på tre återkommande frågor: Vad jobbade jag med igår? Vad ska jag göra idag? Finns det något hinder som gör att jag inte kommer vidare i mitt arbete?

När sprinten är över så hålls ett avstämningsmöte (sprint review) där man går igenom hur sprinten har gått. En nyckelfaktor i scrum-processen är att man efter varje sprintperiod har en ny och bättre version av produkten som då visas upp för beställaren. Eftersom sprintperioderna är så korta så kan beställaren med fördel göra ändringar utan att hela projektplaneringen fallerar.

Med anledning av den nya läroplanen kommer förhoppningsvis nya sätt för problemlösning och samarbete att hitta in i undervisningen. Erfarenheterna man får från sådana projekt har man nytta av i många andra situationer. Tillåt också projekt att misslyckas, det är då man lär sig allra bäst!

I projektet Minnovation Lab som Yrkeshögskolan Novia driver tillsammans med Kyrkostrand-Jungmans skola och staden Jakobstad, testar vi på programmering, grupparbete och problemlösning. Visionen med Minnovation Lab är att barn ska kunna lösa avancerade utmaningar med hjälp av deras gränslösa kreativitet. De ska inte tänka inuti boxen. De ska inte tänka utanför boxen. De ska inse att det inte finns någon box!

 

TOBIAS BJÖRKSKOG
Projektledare för forskning och utveckling inom kultur och entrepenörskap vid Yrkeshögskolan Novia

Tillbaka